ATMISS tar tacksamt emot behövliga gåvor och bidrag. Pg.nr.  310576-4

Missbrukarens och Familjens reaktioner Medan missbrukaren / den beroende, har förhållande till drogen, blir familjen också sjuk och medberoende. KÄNSLOR - Det familjemedlemmarna känner - talas inte öppet om. OBS! Det är varken fel eller onormalt om nedanstående känslor kommer. Det är naturligt!!! ILSKA Ilska hos familjemedlemmarna är ofta ett uttryck för ett kärlek/hatförhållande. Man älskar den beroende, men hatar de plågsamma situationer som beroendet leder till. De plågsamma händelserna leder till bitterhet och ilska mot den beroende. SKAM En del av de plågsamma händelserna man får erfara leder till att man kan skämmas för missbrukaren/den beroende. När situationen i familjen förvärras sprids skammen till att gälla hela familjen. Skamkänslorna leder till isolering. Självkänslan hos familjemedlemmarna sjunker. SKULD Familjen börjar anklaga sig själva och varandra för att situationen är som den är. Varje familjemedlem kan i hemlighet gå omkring och anklaga sig själv för att vara orsaken till missbruket. "Om jag bara ändrar mig så blir allt bra.” Självanklagelser leder till mera känslor av skuld och skam. Speciellt för Barnen. SÅRAD Känslomässig smärta kan vara omfattande och djup. Det är plågsamt att se en anhörig försämras av drogen. Det gör ont att bli inblandad i bråk och att se konflikter mellan de övriga familjemedlemmarna. Ofta skyller missbrukaren sitt beroende på omgivningen. Familjen såras djupt och detta leder till mer skuld och skam. (Speciellt för barnen) RÄDSLA Att leva i en familj som mår dåligt, fungerar inkonsekvent och oförutsägbart leder till rädsla för nästa dag, alla diskussioner, ekonomin, framtiden. Vad kommer att hända med min familj om det här fortsätter? ISOLERING Att leva i en familj med en beroende är både stressande och jobbigt. Det leder till att familjen inte fungerar normalt. Omtanke och kärlek försvinner i kampen mot sjukdomen, för att klara kriser som hela tiden dyker upp. Familjen börjar isolera sig. ARGSINT - GRÄLSJUK Allt eftersom beroendet utvecklas, ökar stressen i familjen. Det blir gräl och spänningar mellan familjemedlemmarna. Både högt och i tystnad. Barnen tystnar, bråkar eller blir "duktiga". Följderna av känsloyttringar kan bli: MANIPULATIONER Familjemedlemmarna tror att de kan kontrollera den beroendes missbruk genom sina egna manipulationer: Vara mer älskvärda, snälla, duktiga, arga, hjälpande, anklagande, undvikande, skyddande osv. Det är en illusion. Verkligheten är att kemiskt beroende eller en kemiskt beroende person inte kan kontrolleras vare sig genom manipulation, snällhet, ilska, försvar. UPPGIVENHET Familjen börjar ge upp tanken på att kunna kontrollera missbruket. De börjar istället tro att det är de själva och deras beteenden som är det som skapat missbruket. Den skuld o skam det ger upphov till, läggs till de tidigare känslorna av isolering, ensamhet och … FÖRNEKANDE För att stå ut med smärtan bygger man automatiskt upp starka förnekelser. Man agerar som om familjens tillstånd är normalt. Först när smärtan blir outhärdlig söker man sig en väg bort. Eller söker hjälp utifrån. Hur gör Barnet? FLYKT Separation, flykt, självdestruktivitet, blir vägar ut ur situationen. Att försvinna är den bästa, sista och kanske enda möjligheten att överleva? OÄRLIG LIVSHÅLLNING Allt eftersom missbruket ökar blir det dolda livssättet så förvridet, att hela familjen tvingas in i ett oärligt förhållningssätt mot resp. föräldrar, släktingar, vänner, arbetskamrater etc, om man vill upprätthålla fasaden. T.ex. kan partnern gentemot sina föräldrar dölja sin partners situation, dåliga ekonomi, humör, mm, med en uppdiktad historia om långvarig sjukdom. Hon/han beklagar sig inte (så gott som aldrig) över drogandet. KONFLIKTER En aktiv beroendeperson utvecklar ett så kraftigt manipulerande livsmönster, att hans omgivning börjar gräla sinsemellan. Partnern skyller missbrukets uppkomst på uppväxtförhållandena d.v.s. på den sjukes föräldrar. Den beroendes föräldrar är övertygade om att partnerns grälsjuka, bitterhet och allmänna känslosvall kraftigt bidrar till att sonen/dottern missbrukar. Barnen tror att det är deras fel! Behov av hjälp. Familjen behöver hjälp för att återvända till ett friskt och fungerande liv i harmoni. I trygga familjer finns det trygga barn. ATMISS, Al-Anon, ACoA, FA och FNM kan vara ett bra stöd för anhöriga. (AA, NA, DAA, m.fl. har självhjälpsgrupper för beroende.)

Om jag ler

så ser ingen

att jag

är ledsen

 


ATMISS har fått
utmärkelse av Volvo för  insatser till Anhöriga


Bra Länkar


Vad är Medberoende?


Barn i missbrukarfamilj


Sponsorer 
&  Partners


Begreppet
”Vuxet barn

Välkommen till ATMISS gemenskap
Bli medlem - Barn gratis, Vuxna 100:-